Tänker tillbaka lite på mitt liv för att få svar på varför jag är såhär idag.
Jag älskar dofter från parfymer, när det bakas eller när det görs middag. Dofter är jag beroende av. Antagligen kommer det sig av när vi bodde omodernt med toa på gården, hur äckligt jag tyckte det var när jag öppnade dörren till "skithuset" och stanken slog emot mig 🥴 Det har verkligen satt sina spår i mig.
Jag mår så illa om jag hamnar i en kö med en människa framför mig eller bakom mig som luktar gammal rök eller luktar smutsig, jag håller mig för näsan, vill inte ha den lukten in i mina näsborrar.

Jag måste ha parfym på mig varje dag så att jag vet att mina luktorgan fungerar, speciellt efter pandemin som varit. Parfym är för mig en vardag, den är lika viktig för mig som att klä på mig. Jag vill lukta gott och jag vill att min lägenhet luktar gott.
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS